Psykologmottagning

Jag driver en psykolog- och psykoterapimottagning i centrum av Uppsala. Jag delar lokaler med 15 kolleger och vi har olika grundyrken representerade – läkare, psykologer, sjuksköterskor, socionomer. Alla är specialiserade på KBT och har gedigna utbildningar inom området. Vi arbetar med handledning, konsultation, psykoterapi, undervisning och allt som hör till evidensbaserad praktik.Du hittar oss lätt och promenaden från Stationen i Uppsala tar cirka 10 minuter. Se karta under ”Kontakt”. På min egen mottagning tar jag emot för psykoterapeutisk behandling. Jag erbjuder även kortare konsultationer, rådgivning samt handledning i både KBT och Dialektisk beteendeterapi, DBT.

Psykoterapi

I min verksamhet som psykolog och psykoterapeut tar jag emot personer som av olika orsaker har hamnat i kris eller som under en lång tid har utvecklat sitt psykiska lidande. Man kan givetvis också söka sig till mottagningen för en mer allmän personlig utveckling och/eller förändring inom något livsområde.

De något mer allvarliga problemen kan handla om olika typer ångest – social fobi och andra fobier, panikångest, tvångssyndrom, posttraumatisk stress eller hälsoångest. Det kan också röra sig om depression, stress och utbrändhet eller ätstörning. Att gå i psykoterapi innebär ofta en satsning både i arbete och tid och behandlingen bygger på en god och varm relation med ömsesidig respekt och en hög grad av trygghet i kontakten.

Jag arbetar med kognitiv beteendeterapi, KBT, och dialektiskt beteendeterapi, DBT. Det innebär att du erbjuds s k evidensbaserad psykoterapi. Metoderna är med andra ord väl utforskade och beprövade. När du kommer till mig inleder vi med att tillsammans göra en ordentlig kartläggning av dina problem. När vi definierat problemen gör vi en överenskommelse om behandlingens längd och en behandlingsplan utifrån dina önskade målsättningar. Vi avslutar med en utvärdering och en plan för att vidmakthålla de förändringar som du uppnått.

Behandlingstiden kan variera utifrån allvaret i dina problem, utifrån dina behov och utifrån vad som är praktiskt möjligt i din rådande livssituation. Terapilängden kan därför variera från ett par samtal till ett eller flera år.

Stödsamtal och konsultation

Livet erbjuder oss alla svårigheter och motgångar. Ofta tar vi oss igenom det svåra på egen hand eller med hjälp av anhöriga och goda vänner, men ibland kan vi behöva lite extra stöd och råd av någon professionell och utomstående. Problemet har dock kanske inte sådan intensitet att en full terapeutisk behandling känns aktuell. Jag erbjuder kortare stödinsatser i form av ett eller några konsulterande samtal när ett livsproblem uppstått.

Jag arbetar inte med rådgivning via telefon eller internet.

KBT Kognitiv Beteendeterapi

Kognitiva och beteendeinriktade terapier är ett paraplybegrepp för behandlingsmodeller som har gemensamt att de i teori och praktik integrerar inlärningspsykologi, emotionsteori och kognitiv psykologi/teori och dess analys- och behandlingsmetoder. I vardagstal brukar man för enkelhetens skull använda begreppet kognitiv beteendeterapi för samtliga modeller under paraplyet. Underliggande antaganden är att olika svårigheter i livet i stor utsträckning har sitt ursprung i (eller vidmakthålls och förvärras av) inlärningspsykologiska, kognitiva och emotionella processer. De olika KBT- strategierna syftar till att vara ett medel för patienten att undersöka och bearbeta dessa processer, d.v.s. de sätt individen hanterar sina känslor, ser på sig själv och sin omgivning (kognitioner) samt de sätt på vilket individen interagerar med omgivningen (beteenden). KBT är idag den snabbast växande terapiformen i världen och tillämpas förutom individuellt, även som par, familje- och gruppterapi. Under de senaste åren har även internetförmedlad KBT utvecklats.

Vetenskapligt stöd för KBT

Psykoterapiforskning har visat att KBT har god effekt vid de flesta typer av psykiska problem. Det finns en lång tradition inom KBT att bygga på vetenskapliga resultat för att ständigt förbättra behandlingsmetoder. Resultatet av studier från utlandet och ifrån Sverige visar att många människor har blivit hjälpta av KBT, oavsett verbal förmåga, ålder, kön, etnisk bakgrund eller sexuell inriktning. Tack vara flexibiliteten i KBT är det möjligt att skräddarsy behandlingen för den enskilda individen.
Problemområden som har ett gott forskningsstöd är ångestproblem, depression, alkoholproblem, flera typer av ätstörningar, kronisk smärta, sex och samlevnadsproblem och vissa typer av personlighetsstörningar.
När myndigheter och professionella organisationer ger rekommendationer för behandling av psykiska problem har KBT ett starkt stöd. I Sverige rekommenderas KBT bl.a. av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och Svenska psykiatriska föreningen. Internationellt har NIMH ( National Institutet of Mental Health) och APA ( det amerikanska psykologförbundet) rekommenderat KBT som psykoterapeutisk behandlingsmetod.

Hur går det till?

Nedan presenteras några kännetecknande drag för KBT. Det bör dock påpekas att det inte finns någon universell lista över kännetecknande drag men följande punkter är sådana som de flesta terapeuter med KBT- inriktning sannolikt instämmer i.

Målinriktat arbetssätt

Patienten och terapeuten sätter tillsammans upp tydliga och uttalade mål för det psykoterapeutiska arbetet. Diskussionerna kring målen med terapin hjälper patienten att klargöra sina förväntningar på terapin. Eventuella missuppfattningar kring det terapeutiska arbetet kan därför tidigt undanröjas. Att tillsammans diskutera konkreta mål för terapin leder även till en betoning på möjligheter och förändring och förstärker patientens aktiva roll i det terapeutiska arbetet.

Samarbete mellan terapeut och patient, aktiv terapeut och patient

KBT-terapeuten strävar efter ett uttalat samarbete med patienten. Patientens problem anses bättre kunna förstås och lösas om båda är aktivt engagerade, bidrar med sina respektive kunskaper och tar ett delat ansvar för att lösa problem. Terapeuten är aktiv genom att t.ex. ställa s.k. sokratiska frågor (frågor som leder till eftertanke och reflektion och därmed hjälper patienten att se saker från andra synvinklar), lära ut nya färdigheter, undervisa om patientens problem, planera hemuppgifter, etc. Patienten är aktiv genom att t.ex. registrera beteenden och tankar, utföra hemuppgifter, praktisera nya färdigheter, värdera och balansera negativa tankar samt bidra till sessionerna genom att inför dessa tänka igenom vad han/hon vill ta upp.

Strukturerade sessioner

Strukturen hjälper KBT-terapeuten att använda tiden på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt för att kunna genomföra olika behandlingsåtgärder och uppnå de uppsatta målen. Vidare förmedlar det strukturerade arbetssättet de färdigheter och beteenden som terapeuten vill lära ut, nämligen målorienterat och aktivt problemlösande fokuserat på specifika svårigheter. Naturligtvis varierar dock graden av struktur utifrån problemtyp och steg i terapin.

Hemuppgifter

En behandlingssession varar vanligtvis mellan 45-60 minuter. Om en klient enbart arbetar med sin problematik under den tiden betyder det att veckans resterande 167 timmar inte används terapeutiskt. Det leder i sin tur till att kontinuiteten i behandlingen tappas och att behandlingstiden därmed förlängs. Hemuppgifter där patienten får en möjlighet att på egen hand arbeta med det som är i fokus under sessionerna används därför rutinmässigt. Dessa hemuppgifter kan exempelvis handla om att göra systematiska observationer av sitt tänkande och agerande, att söka upp fobiska situationer, arbeta med olika typer av självhjälpsmaterial, på egen hand undersöka och ifrågasätta egna tankemönster, eller prova nya färdigheter i de situationer där de är tänkta att vara till hjälp för individen.

Korttidsterapi

KBT är i första hand korttidsterapi och en vanlig behandlingslängd är 10-25 sessioner. Ett visst antal sessioner behöver dock inte nödvändigtvis bestämmas i förväg utan efter en viss tids behandling (t.ex. 6-10 sessioner) kan en utvärdering göras och fortsatt planering av terapin ske. KBT-tillämpningar finns dock med behandlingslängder alltifrån en session (t.ex. vid specifika fobier) till behandlingslängder över ett eller flera år (t.ex. komplex problematik med personlighetsstörning).

Flexibelt användande av tiden

Alla sessioner behöver inte vara av samma längd eller ges med samma periodicitet. En serie av sessioner kan t.ex. följas av en serie kortare telefonsamtal eller kontakt över e-post. Bedömningssamtal kan även många gånger förlängas till 80-90 minuter (och därmed reduceras i antal) så att själva behandlingen kan komma igång snabbare. Behandlingen kan inledas med mer frekventa sessioner, t.ex. två gånger i veckan, så att patienten snabbt kan komma över de värsta besvären. Sessioner kan även förlängas under vissa faser av behandlingen. Eller det motsatta, förkortas när patienten börjar må bättre, och därmed själv kan ta ett större ansvar för behandlingen.

Vanliga arbetstekniker

KBT-inriktade psykoterapeutiska tekniker fokuserar huvudsakligen på att direkt påverka dysfunktionellt beteende och/eller tänkande och därigenom även åstadkomma känslomässig förändring. Med vägledning av den aktuelle patientens problematik och utifrån den kliniska fallanalysen väljer terapeuten behandlingsmetoder. Det är vanligt att terapeuten flexibelt använder sig parallellt av ett flertal metoder i ett och samma fall för att uppnå så god behandlingseffekt som möjligt. Det finns ett stort antal kognitiva och beteendeterapeutiska psykoterapimetoder – några av de vanligaste är de nedanstående:

Psykoedukation (patientutbildning)

Psykoedukation används för att informera om karaktären hos de problem patienten beskriver, delge hypoteser om orsaker och vidmakthållande faktorer, beskriva behandlingsmetoder eller kanske räta ut olika missuppfattningar kring problematiken. Dessa pedagogiska inslag lägger en grund för vidare KBT-interventioner.

Känslokunskap och känsloreglering

(Text kommer)

Bearbetning av kognitioner

Ett flertal varianter av mer renodlat kognitiva metoder finns. De syftar till att förändra kognitioner direkt via samtal för att initiera och befästa förändring eller vara ett förberedelsearbete inför andra, t.ex. beteendeterapeutiska tekniker, och efterföljande kognitiv förändring. Inledningsvis ”tränas” patienten att bli mer uppmärksam på de hastiga, värderande och negativa tankar som åtföljer olika emotioner och längre fram i terapin hjälper terapeuten patienten att värdera och balansera dessa.

Exponering och beteendeexperiment

Vid exponering konfronteras patienten med det som utlöser ångesten (t.ex. ett objekt eller en situation), tills den minskar eller helt försvinner. Metoden används för att lösa upp den starka kopplingen mellan rädsla och ångest och olika fobiska (men objektivt ofarliga) stimuli och därmed hjälpa patienten att utveckla mer flexibla och mindre ångeststyrda strategier i tidigare ångestväckande situationer. Patienten får även uppleva att det man fruktar inte inträffar om man stannar kvar i situationen och låter ångesten komma och exponering är därför en mycket användbar metod för att åstadkomma kognitiv förändring. Exponeringen överlappar ofta s.k. beteendeexperiment där olika förutsägelser om vad som skall hända i en situation testas (t.ex. att patienten kommer att svimma om han/hon inte gör något för att kontrollera ångesten under en panikattack).

Självhjälp

Med självhjälp menas vanligen användandet av skrivet material, ofta i form av en självhjälpsmanual, som vägleder patienten genom behandlingen. Denna typ av material används ofta i KBT som ett komplement till den terapeutledda behandlingen. Ett flertal sådana patientmanualer finns för de mest skiftande områden.

Beteendeaktivering

Bristande initiativlust kan ofta observeras hos deprimerade. Oavsett om detta är en orsak till depressionen, eller en konsekvens av depressionen, leder den till en negativ spiral där passiviteten även skapar en deprimerande livssituation. Beteendeaktivering är därför en av de viktigaste behandlingsmetoderna vid depressionsbehandling och syftar till att bryta denna onda spiral.

Avslappning, medveten närvaro och ett accepterande förhållningssätt

Om ångest- och stressreaktioner utgör ett inslag i problembilden är många gånger avslappnings- och meditationstekniker av värde. Ett av de enklaste sätten att uppnå viss avslappning är sannolikt att planera in lustfyllda aktiviteter och tid för sig själv i veckoschemat. Ett flertal mer specialiserade metoder finns dock, som exempel kan nämnas tillämpad avslappning – en form av snabbavslappningsteknik – och medveten närvaro – en form av meditation där skeenden (tankar och känslor) noteras men inte värderas. Ett icke dömande och accepterande förhållningssätt lyfts fram och tränas.

Social färdighetsträning

Att en patient har svårigheter med vissa sociala färdigheter kan bero på flera saker. En anledning kan vara hindrande ångest. Men svårigheterna kan också bero på att man i sitt liv inte lärt sig vissa beteenden. Att klargöra vad det rör sig om för den specifika patienten är viktigt under utredningsfasen, eftersom det leder till olika behandlingar. Om det visar sig att verkliga brister finns i förmågan är social färdighetsträning, där patienten i rollspel får träna upp sin sociala kompetens, en värdefull metod.

Var kan man få KBT?

De riktlinjer som Socialstyrelsen utfärdat för behandling av psykiska problem lyfter tydligt fram kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. En effekt av den alltmer ökande efterfrågan på KBT är att terapiformen i annonser m.m. erbjuds av ”vårdgivare” utan formell kompetens i KBT. De främsta utmaningarna just nu är att värna om kvaliteten på utbildningar och att det finns kvalificerade och legitimerade personer som kan utföra behandlingarna på ett bra och säkert sätt.

Tillgången till KBT inom primärvården samt psykiatrin är varierande även om tillgången på KBT ökat inom hälso- och sjukvården de senaste åren. Ett stort antal legitimerade psykoterapeuter i KBT arbetar privat.

Du kan hitta terapeuter via Beteendeterapeutiska föreningen (BTF) www.kbt.nu och Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier (sfKBT), www.sfkbt.nu

DBT Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en behandling som utvecklats av professor Marsha Linehan vid Washington university, Seattle, USA. Den är ursprungligen utformad för självmordsnära kvinnor med hög samsjuklighet och emotionell instabilitet, men används nu även för en rad andra komplicerade psykiatriska tillstånd.

Klienter med borderlineproblematik har stora problem att hitta balans i sina känslor, tankar och beteenden. De har även mycket svårt att få balans och stabilitet i relation till andra människor och skapar ofta kaos i sitt eget liv och i samvaron med andra. I DBT får klienten lära sig att hitta sådan balans både i sitt inre och i samspelet med andra. Det görs främst med hjälp av färdighetsträning i grupp, kombinerad med individualterapi. Framför allt strävar man mot att minska självdestruktivt och impulsivt beteende. Med hjälp av metoden kan man i större utsträckning hålla klienten kvar i behandlingskontakt, samt minska risken för självmord och behovet av sjukhusinläggning. Man kan också på lång sikt uppnå ett bättre liv för klienten.

Denna form av terapi skiljer sig på några punkter från vanlig KBT. Bland annat pågår behandlingen under längre tid, teamets roll betonas och anhöriga involveras och erbjuds aktivt stöd. Den har också inslag av österländsk meditationskonst i form av medveten närvaro s k mindfulness. En hörnsten är dialektiken (balans), med fokus både på accepterande av nuet och på förändring.

Jag kan inte längre, som privatpraktiker, erbjuda fullskalig DBT med teambehandling på det sätt som görs på psykiatriska kliniker, men mitt arbetssätt och bemötande av varje klient färgas mycket av både teori och förhållningssätt i DBT. Färdighetsträning, mindfulness, acceptans och fokus på känslor och känslohantering är därför vanliga inslag i behandlingarna

Referenser

Några grundläggande KBT-böcker på Svenska

Andersson, Christina & Viotti, Sofia (2013). Compassion-fokuserad terapi. Stockholm: Natur och Kultur.

Andersson, G. (2007). Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur.

Andersson, G ( 2012). Psykologisk behandling vid depression. Teorier, terapimetoder och forskning. Stockholm: Natur och Kultur.

Aron,N. Elaine. ( 2013) Den högkänsliga människan. Konsten att må bra i en överväldigande värld. Tallin: Egia.

Carlbring, P. & Hanell, Å. (2011). Ingen panik, 2:a utgåvan. Fri från panik och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur.

Hayes,Steven,C., Strosahl, Kirk,D & Wilson, Kelly, G. (2014). ACT. Acceptance and Commitment Therapy i teori och tillämpning. Vägen till psykologisk flexibilitet. Stockholm: Natur och Kultur.

Chiles,John.A.,Strosahl,Kirk,D. (2005). Clinical Manual for Assessment and Treatment of Suicidal Patients. Washington: American Psychiatric Publishing, Inc.

Furmark, T., Holmström, A., Sparthan, E., Carlbring, P. & Andersson, G. (2006). Social fobi – effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Liber.

Hayes, S. C. & Smith, S. (2007). Sluta grubbla, börja leva.
Stockholm: Natur och Kultur.

Kåver, Anna. (1999) (2014). Social ångest. Att känna sig granskad och bortgjord.
Stockholm: Natur och Kultur.

Kåver, Anna. (2006). KBT i utveckling. En introduktion till kognitiv beteendeterapi.
Stockholm: Natur och Kultur.

Kåver, A & Nilsonne, Å. (2002) Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Teori, strategi och teknik. Stockholm: Natur och Kultur.

Kåver A,& Nilsonne, Å. (2007). Tillsammans. Om medkänsla och bekräftelse. Stockholm: natur och Kultur.

Kåver, Anna. (2009). Himmel, helvete och allt däremllan. Om känslor. Stockholm: Natur och kultur.

Kåver, A. ( 2011). Allians. Den terapeutiska relationen i KBT.
Stockholm: Natur och Kultur.

Perris, C. (1986, reviderad 1996). Kognitiv terapi i teori och praktik.
Stockholm: Natur och Kultur.

Ramnerö, J. & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC – En introduktion till behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.

Öst, L.-G. (Red.), (2006). Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin.
Stockholm: Natur & Kultur.

Länkar

PATIENTFÖRENINGAR
www.angestsyndrom.com (Svenska Ångestsyndromsällskapet)
www.sps.nu (Stödsajt för drabbade med panikångest och social ångest)
www.ocdforbundet.se (sajt för drabbade av tvångssyndrom)
www.bipolarna.se (Svenska föreningen för bipolär sjukdom)

PSYKOTERAPEUTFÖRENINGAR
Här kan du få uppgifter om tillgängliga KBT-terapeuter i ditt närområde, arbetsmaterial och aktuella nyheter om forskning och utbildning.
www.kbt.nu (Svenska beteendeterapeutiska föreningen)
www.sfkbt.se (Svenska föreningen för KBT)
www.babcp.com (Brittiska föreningen för KBT)
www.aabt.org (Amerikanska föreningen för KBT)

VÄGAR TILL INTERNETBEHANDLING
www.internetpsykiatri.se (Psykiatri Sydväst, Karolinska Institutet vid Huddinge sjukhus.) Pionjärer i Sverige och i världen med att erbjuda internetförmedlad psykologisk behandling inom offentlig sjukvård.
www.studie.nu. Forskningsprojekt vid ett flertal psykologiska universitetsinstitutioner, där man kan få behandling och samtidigt bidra till forskning om internetförmedlad KBT för social ångest.

PSYKOTERAPI VID UNIVERSITETENS PSYKOLOGPROGRAM. BLIVANDE PSYKOLOGER I UTBILDNING
(Terapi erbjuds här till en lägre kostnad. Klicka på ”Psykoterapeutmottagning”)
www.psyk.uu.se (Institutionen för psykologi, Uppsala universitet)
www.psychology.su.se (Institutionen för psykologi, Stockholmsuniversitet)
www.psy.umu.se (Institutionen för psykologi, Umeå universitet)
www.psy.lu.se (Institutionen för psykologi, Lunds universitet)
Liknande möjligheter finns även på psykologprogrammen vid universiteten i Linköping och i Göteborg

Comments are closed.